Hörneå bys hemsida www.becken.se
Skolan - Artikel 7 - i Becken by
Artikelserien om skolan har hittills inte berört den i Becken by. Inte heller har det visats några av Algot Engströms bilder från byaskolan utan bara från Hörnefors. Tyvärr finns inga kvarvarande skolbilder i Algots arkiv på Redaktionen. Han fotade mängder av skolklasser men inga av dessa finns att beskåda, vare sig papperskopior eller glasplåtar. Plåtarna fanns i gott förvar fram till mitten av 1960-talet då en så kallad ”hembygdsforskare” lånade allt sammans utan att återkomma. De bilder som visas på Becken-Webben är Algots pappersskräp, mestadels kontaktkopior med defekter och fotomotiv med brister.
Bild 1. Becken byaskola, fotad under 1980-talet innan byggnaden restaurerades till dagens bygdegård. Ingången till höger var till lärarinnans bostad. Den till vänster var till skollokalen. Bilden tros vara fotad av Ivan Hörnfeldt.
I den här artikeln ska vi referera till boken ”Hörneå, vår by dess historia” med fokus två lärarinnor. Innan lärarinnorna kommer in i bilden spolar vi tillbaka historien till år 1869 då byamännen författade en underdånig skrivelse till ”Högädle Docktor A.A.Grafström”. Herr Grafström var verksam i Umeå på Backen. Uttrycket ”på Backen” låter ju konstigt för utomstående men det avser en kyrkans man vid Backens pastorat i Umeå. Backens kyrka har historia sedan 1200-talet och räknas som en av de äldre kyrkorna i Umeå-regionen. Byamännens avsikt var att få gehör för en skola i Becken by. Efter lite sökande på nätet framkommer att herr Grafström hette Anders Abraham i förnamn, och förutom kyrkoherde var han även historiker, riksdagsman och skald. Han föddes 1790 i Sundsvall och dog 1870 i Umeå. Vi ska inte låta den här historien virvla iväg, men man kan inte undgå att notera namnet Grafström i kategorin travsport. Det Sundsvallsbaserade företaget med samma namn tillverkar idag sulkys och annat travmaterial. Inom Becken by finns storheter på trav och som berättigar denna utvikning.
Bild 2. Städning av Becken byaskola i början av 1920-talet. Från vänster ses Hulda Stecksen, Ingrid Jonsson, Ebba Stecksen och Eufrosyna Jonsson. Det sista namnet fungerar bra idag med EU och allt. Foto - absolut av Algot Engström - ett typiskt motiv med stilla rörelser.
Historien om Becken bys egen skola står att läsa i artiklar 1, 2, 3, 4 och 5. Inom loppet av 22 år hann skola byggas och läggas ned, mellan åren 1921 till 1943. Den noggranne läsaren av artikel 5 erinrar att skolan i Becken lades ned 1940, och så står det i boken ”Hörnefors Historia”. Årtalet 1943 är istället hämtat ur boken ”Hörneå, vår by dess historia”. Därutöver finns ett foto från våren 1944 som visar sista avgångsklassen från skolan. Årtalen beskriver nog olika steg. Kanske togs beslut om att lägga ned skolan 1940, men att några årsklasser fick gå klart innan dörrarna stängdes.
Bild 3. Tekla Svensson 1909, den första lärarinnan i byn, se texten.
Före år 1921 bedrevs undervisningen i improviserade skollokaler (se artikel 1), bland annat hos bonden Olof Wännman. Om detta berättas i boken ”Hörneå, vår by dess historia”. Den första lärarinnan i Becken hette Tekla Svensson. Om henne verkar det inte finns så mycket information annat än att hon figurera på ett skolfoto från 1909. Hennes hatt ser där ut som en stor gräddtårta. Sökning på nätet ger inte heller några napp. Förmodligen var hon ogift som lärarinna, med namnet Svensson. Vid den här tiden gick det inte för sig att gifta sig som lärarinna (se skolartikel nr 4). Kanske gifte hon sig, bytte efternamn, slutade som lärarinna och försvann från den lokala historien.
Bild 4. Lärarinna Ester Wiklund, se text.
Byns andra lärarinna hette Ester Wiklund. Hon återfinns på ett skolfoto från år 1915. Just för stunden går det inte att precisera årtalet då hon började sin tjänst i byn, någon gång mellan åren 1910 och 1915. Hon var verksam ända till skolslutet år 1943. Ester var nyexaminerad lärarinna från Murjeks seminarium i Jokkmokks kommun. Hon beskrivs som en imponerande och reslig kvinna, med pondus som barnen hade stor respekt för. Skolan var av typ "B3" som tog in elever vartannat år. Ena året kombinerades 1, 3 och 5:e klasser och nästa år 2, 4, och 6:e klasser. Att ha anpassad undervisning för så olika årskullar krävde kreativitet och disciplin.
Boken ”Hörneå, vår by dess historia” berättar en anekdot kring undervisning i ”kommunikation”. Fröken Ester frågade:
Vad är det för färdmedel som för ett väldigt oväsen, man hör det på långt håll, och far förbi i en väldig fart?
Läsare av Becken-Webben vet svaret som kan läsas via denna länk. Då, för nästan 100 år sedan fanns ju inte Becken-Webben, och inte heller Botniabanan. Istället svarade en pojke i klassen ”Ernst Eklund”. Ernst bodde i grannbyn Ängersjö och hade en Harley Davidson. När Ernst startade motorcykeln hemma på gården i Ängersjö flera kilometer bort så hördes den till Becken by, och svaret var ju helt rätt!
Bild 5. Valnämnden i Becken skola. Ledamöter från vänster: Anders Bergström, Karl Rehnmark, Hilmar Forsgren, Reinhold Sjöstedt och Algot Jansson. Foto lär nog vara av Becken-Webbens egen historiska fotograf Algot Engström.
Boken ”Hörneå, vår by dess historia” berättar också om hur byns invånare tvingades till uppoffringar för bygget av skolan. Bönder levererade timmer och dagsverken och byns kvinnor startade syförening. En orgel köptes av insamlade pengar. Boken Hörnefors Historia berättar istället om kommunens uppoffringar och dryga kostnader för alla skolbyggen, däribland den i Becken by. Detta ger motstridiga budskap mellan det två böckerna men förmodligen har båda böcker rätt, att båda parter bidrog till skolbygget.
Gunnar Engström, 2014-02-20
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se